Det rullar på ju!

Om jag sov ordentligt natten som var?
Jo, det kan man säga.
Jag kröp ner i sängen 19,15, pratade lite med min man, mådde illa och halvblundade eftersom jag hade så ont i huvet. Gav upp vid 20.00 och somnade på stört och så vaknade jag när klockan ringde 6.15 i morse. Tack tack tack för den otroligt välbehövliga sömnen, jag vaknade bara för en pink (jag är ju skitgammal, då vaknar man för att man är kissnödig faktiskt).

Har känt mej riktigt tillfreds på jobbet och haft en bra em med möte på jobbet. I ärlighetens namn var ju inte mötet nåt jag såg fram mot men det visade sej bli ganska bra och jag lärde mej en del nytt - roligt!

Nu har jag kommit hem till barnen och Benjamin är fortfarande febrig och förkyld och irriterad som tusan, inte lätt att vara sjuk minsann.
Emelie ville ha baguette till kvällsmat, tack för det säger jag och värmer en tacotallrik till mej själv.

Snart är min älskade make hemma för kvällen så jag får kramas och prata lite.

Ha en fortsatt skön kväll vänner och tack för att ni tänker på mej och min familj.

Puss o kram till er alla

Så när tar det slut? Den här nästan förlamande tröttheten?
Har inte ork till nåt tycker jag...hösttrötthet, finns det?
Sjuk son och höstlov med jobbande föräldrar...blir skönt med ledig fredag hemma med barnen.
Jag slarvar med maten, har sovit riktigt crappy och har en del att hålla ordning på och fundera över, det blir lite övermäktigt ibland.

Men plötsligt händer det förstår ni!!
Jag fick till en spontanfika med granne jag inte sett på evigheter, vi skvallrade igenom livet ;) och löste inga världsproblem men fick ett gott samtal iaf.

Ikväll slog jag dessutom på stort med kvällsmaten.
Andreas fick ta sej en macka, jag åt två kokta ägg och Emelie ville inget ha och Benjamin tvärvägrar att äta när han är förkyld, joråsåatte....hela kostcirkeln flera ggr om denna veckan lär det bli.

Ingen träning idag och på torsdag ska jag till sjukgymnasten för andra besöket och fortsatt utredning av lilla kroppen, lär inte bli nån träning då heller fast jag hoppas iaf att jag orkar det då.

Nu ska jag kolla lite Vampire diaries och försöka få en god natts sömn utan värk och utan jamande katter och mardrömmande ungar.

Puss o kram till er alla.

Emelies födelsedag och allvarliga saker.

Sjukdomar som tar våra nära och kära ifrån oss är ingenting annat än vidrigt.

Glöm inte att skänka pengar nu och under året till cancerforskningen så vi kan hjälpa att hjälpa.

Jag är så glad för mina vänner som överlevt och saknar de som inte klarat kampen ❤️

Idag är inte bara ledsamt utan också glädje för vår Emelie fyller 12 år idag.

Jag har varit hemma från jobbet och vi har shoppat och ätit hamburgerlunch.

Ikväll kunde Andreas komma hem tidigare och vi åt tacos som Emlan bestämt och så chokladpudding till efterrätt.

Presenterna togs tacksamt emot och nu kan hon smörja ansiktet och sminka sej och så även göra sej ren i ansiktet, shitbrae va!!

Nu har vi krupit ner i sängen kollandes på cancergalan.

Ta hand om er.

Puss o kram till er alla.

det råder ingen tvekan om att förvirringen är total!!!

Så känns det efter dagens timma hos sjukgymnasten som  inte får ihop mina symptom och passade dessutom på att tänja lite här och där, nu är jag helt mörbultad i kroppen.
Teorierna är några stycken och han säger inget rakt ut men...vi fortsätter nästa torsdag med ytterligare en timme bända, vända, vrid och töj!!
Jag dammar av mej teorierna och hoppas på det bästa :)

Ingen träning och massage på några dagar för denna donna, strängeligen förbjudet, men på torsdag har det gått två dagar så då måste jag få träna igen tänker jag.

Annars tycker jag vi börjar hyfsa till oss i familjen.
Andreas har snart inga tänder kvar men så har han ingen värk heller :)
Emelie fick med bravur godkänt på utvecklingssamtalet på skolan och mamma är så stolt över att barnet  brås på pappa!
Benjamin trivs i skolan och allt strul som varit har faktiskt lugnat ner sej och han är så duktig att ta sej fram och tillbaka till skolan , mamma andas ut!!

Så himla skönt, nu håller vi tummarna att lugnet får hålla i sej.
Snart höstlov och då har vi en 12-åring i familjen, GULP!! Hur fort går inte åren?


Puss o kram till er alla.

Pinkeri-tankar!

Mamma till dotter: har du tagit medicin?

-ja, och sen tog jag en pinkeri-stund, det borde du testa.

-Erh ok jag är ju lite pinknödig så...

-Testa du mamma, det är jätteskönt.

Ja så nu sitter jag här och tänker under min stund i ensamhet.

Äckligt? Maybe men hur många gör inte samma sak men inte berättar om det?????

För övrigt kan jag tala om att jag njuter av att ha tagit helg med familjen och jag startade grymt starkt med att parta till det på café Tingsgården med en kaffe och massa prat med sköna brudar.

Har flera nära vänner som inte alls mår bra och det ena och andra händer, samma sak i vår familj. Ska vi få bli hyfsat friska eller?

Andra helgen med sjuk man :(

Båda barnen ska höja medicindoserna och sen hoppas vi att jag får nåt utlåtande om min värk i kroppen nån gång så man kan gå vidare.

Ska försöka fixa lite te och värma mej med och så ska jag torka mej för jag är färdig nu och så ska jag tvätta händerna innan jag tar i tfn igen, bara så ni vet.

Puss och kram till er alla.

Det livet, det livet!

Det är inte roligt alla gånger men jag är oerhört tacksam över min underbara man och fina barn.
Att prata och dricka te tillsammans är helande!!

Gonatt

Morronkaffe!!

Så fredagen börjar med en stor kopp, nej mugg kaffe. Svart och påfyllning? Ja tack.
Emlan åker med darling Camilla till skolan kl 7 och Benjamin drar nog till bussen vid ca 7.30 sen ska jag krypa ner i sängen igen.
Jag är supertrött och behöver lite mer sömn än jag fått under veckan så jag tänker passa på.

Hösten är här och jag har blandade känslor.
Jag gillar inte kylan men jag gillar att träden skiftar i färg och solen lyser och luften känns frisk.
Jag gillar mer att sitta i kvällssolen på altanen än urrig under en filt inne.
Jag gillar definitivt inte att behöva skrapa rutorna på bilen men är så otroligt tacksam att vi faktiskt har en bil som underlättar livet för oss.

Mina älskade ungar sitter och skrattar åt nåt tvprogram och äter frukost, himlars vad jag kommer sakna dom, mina fina fina barn.
Ja, jag ska bara vara borta 4 dagar men jag är inte van vid att åka utan nån i familjen och det känns lite märkligt men bra, det känns bra ändå.
Jag hoppas njuta av god mat, sol, värme och härliga vänner, misstänker att första skratten kommer när vi ska knöla in vår packning i Lindas lilla bil. 4 pers med handbagage och två resväskor.


Vad sa vi nu, påfyllning? Ja tack, meds till ungarna och meds till mej check!

Puss o kram till er alla och lite extra till min älskade man som inte kommer sakna mej ett dugg eftersom ett nytt tvspel landat i vårt hem och jag tror han är gladare än barnen och dom lär inte göra nåt annat denna helg än att spela!!!
Älskar dej massor Jirre.

Har varit till farbror doktorn!

Och farbror doktorn var en kvinna!
Hon lyssnade iaf på min lilla uppsats av smärta och stickningar i armar och ben och hon sa: vill du vi kapar armarna eller benen?
Nääää så sa hon ju inte förståss (erkänn Åkesson att du gick på den lätta).
Efter bända och böja, vrida och vända säger hon att min smärta i armarna kommer från nacken och att smärtan i fötterna beror på att jag behöver inlägg!!!!
Vad tusan, jag har ju fotriktiga skor både på jobbet och när jag tränar,alltid ständigt och jämt så jag vet inte jag hur det riktigt står till med den där diagnosen.

Hursomhelst så knaprar jag numer smärtstillande och avsvällande tabletter i 20 dagar. Jag funderar på om det avsvällande gör att jag blir smal fort, det vore en trevlig biverkan tycker jag och kan då tänka mej att fortsätta knapra dessa mirakelpiller.

Jag är vidareremitterad till sjukgymnast som ska fortsätta vända, vrida, böja och knaka på mej och sen göra ett utlåtande tillbaka till läkaren och så tar vi det från det!

Jag känner mej verkligen inte nöjd för jag vill veta vad som är fel så jag kan avhjälpa smärtan.
Jag vill inte käka piller för att smärtan ska ta slut, jag vill veta vad jag kan göra för förändring så jag slipper ha så ont.

Eftersom jag inte fick några förbud så kanske jag kan orka träna nästa vecka efter att jag gött mej med pasta och pizza på Sicilien, ( va? Näääää, nu skojar du? Jag har verklige inte tjatat om detta ;)

Woop woop 1,5 dygn kvar till flygplansresa med alla galningar eller ja, bara jag som är lite galen och de andra fullt normala...typ.

Nu är jag inte mätt efter att ha vräkt i mej två svampiga mackor men jag känner inte för att äta mer så jag dricker lite vatten och  ska försöka sova.

Puss o kram till er alla.