Det dröjde längre än vad jag trodde men ack så välbehövligt det har varit.
Vi har inte haft någon familjekris om ni nu trodde det men ibland måste man få andas och bara vara och sätta prio på sin familj och sej själv.
Det är mkt som händer nu under våren när Benjamin går sin sista termin på Söderskolan, sen börjar han gymnasiet. Det känns så stort och overkligt att min lilla son är stor helt plötsligt. Han börjar känna sej själv riktigt bra och sätter gränser och säger ifrån, heja Benjamin.
Jag tränar några ggr i veckan som vanligt med Pink Gloves Boxing som verkligen är det absolut roligaste och mest utmanande jag gjort i mitt liv.
Med helt suveräna instruktörer som peppar och ger 100% är det inte svårt att träna och ge allt själv.
Emelie är jätteduktig i skolan men har mkt läxor och ibland är det tufft att ha dans 2 ggr/vecka och hinna med skolarbetet också. Hon är fantastisk min lilla glada flicka som dansar och sjunger hela dagarna.
Andreas jobbar och jobbar och instruerar och instruerar ;) det är mkt tid som går till både jobb och träning men det är ju så livet ser ut. Jag är så glad för att vi hittat nåt nytt tillsammans som vi brinner för.
I helgen åker vi till Ludvika för en riktigt efterlängtad helg med ännu en familjen Jirénius,plus att vi kombinerar det med ett PGB-event i Falun som vi får delta i. Det ska bli så roligt alltihop.
Nu ska jag sätta mej i bilen och hämta Emelie på skolan så hon hinner hem för att packa inför helgen.
För ett år sedan var Andreas i Los Angeles och jobbade, grymt skönt att ha honom hemma nu, älskar min familj.
Puss o kram till er alla.
Välkommen tillbaka:-)
SvaraRaderaKattis