Åhhhhh

Blir så himla frustrerad.
Emelie har äntligen somnat men inte Benjamin, han pratar och låter inte alls trött faktiskt.
Det är totalt olidligt att ha det så här.
Man får några nätter som funkar hyfsat men sen kommer de här andra nätterna som inte funkar alls.
Det är en sak när man har småbarn, man vet att det blir dåligt med sömn, sena nätter och tidiga mornar och man vet att det är för en period även om det också är skitjobbigt.
Men när man har tonårsbarn och de fortfarande inte sover om nätterna, då är det ta mej tusan inte roligt nån stans. Man ser ju inte nåt slut på eländet.

Som vuxen är det meningen att man ska sköta sitt jobb när barnen är tonåringar, inte oroa sej för att man inte ska orka upp till jobbet på morronen därpå.
Och för er som möjligtvis tycker att jag klagar..lev mitt liv några månader... Väldigt gärna!

Undrar hur många timmar Andreas får sova inatt?
Han sitter hos Benjamin så jag får några timmars sömn, problemet är bara att jag blir stressad av att B inte sover och att det antagligen blir en jobbig morron för Andreas med barnen och då kan inte jag slappna av och sova. Galet, jag vet!

Jag gör ett försök iaf.