Avslutning/sommarlov

Idag var det så äntligen dags för skolavslutningen. Benjamin har längtat men är nervös inför hösten eftersom han blir "stor kille" och byter avdelning. GULP, han börjar 8:an i höst!
Min stora fina underbara kille som är så snäll och omtänksam, han flyttar väl snart hemifrån;)
Benjamin sjöng solo på avslutningen, en lite svöngigare låt än vanligt hade valts: sommar, sommar o sol skrålande han på gungandes i takt o lite fina armrörelser :)

Andreas var med Emelie på hennes avslutning och det hade gått bra. Hon grät o grät eftersom detta var hennes sista skoldag på Hällby skola och hon kommer ju aaaaldrig träffa sina klasskamrater igen. Gullungen, det är jobbigt med avsked för henne. Så berättade hon att en lärare var gravid och jag höll åpå att sluta andas, för jag trodde att denna människa var typ 50 år men det var ju uppenbarligen fel.

Vi träffades hela familjen på McDonalds inne i stan för att köpa med picknickmat, föräldrarna valde Kinamat.
Sen vandrade vi till Rothoffsparken och bredd ut vår filt och myste bland härligt doftande blommor och träd, kvackande änder och en kille på glid med flaskan som pratade med cirkusdirektören och några andra som inte fanns....
Sen reser sej mannen o frågar Andreas vad han heter och Andreas svarar varvid mannen vinglar fram till kanten av filten skitförbannad o snörper på munnen och blir alldeles mörk i ögonen o så säger han-Jag ska döda dej!

Barnen blev livrädda och jag sa i lugn ton (fastän jag i ärlighetens namn också tyckte det var lite obehagligt) så vill jag inte att du talar inför barnen.

-Nu vill jag gå hem sa B livrädd.
Han kunde inte äta nåt mer och Emelie var också rädd.
Vi plockade ihop våra saker och gick till bilen och Andreas gick iväg till jobbet medan vi andra åkte hem.
Vi pratade hela resan hem om varför alkohol gör människor tokiga och hur olika psykiska problem kan uttrycka sej.
Benjamin har gråtit och varit alldeles förtvivlad här hemma, undrat om pappa mår bra på jobbet osv.
-Mamma, jag kommer aldrig glömma det här, det kryper i min kropp när jag tänker på farbrorn.
Åh min lilla plutt jag önskar du aldrig behövt uppleva detta men så här ser verkligheten ut för oss alla:(
Mest synd är det ju faktiskt om den här mannen som har problem av blandade slag.




Kolla kolla kolla!
Idag var det vattenmelonpremiär!
Smakade så gott tyckte både barnen och jag, det är sommar.

Åter till verkligheten nu Chatto, dags att dammsuga köket och lägga in en maskin tvätt.

Puss o kram till er alla